Krigstiden och nödåren efter den har präglat vår matkultur, och effekterna kan fortfarande i dag ses i hemmaköken.

Under krigsåren var kaffe och socker de första livsmedel som började ransoneras. Det kaffeälskande folket tvingades lära sig att rosta maskrosrötter, som gav en dryck som liknade kaffe. Det rådde även brist på te. Eftersom kriget fortsatte utvidgades ransoneringen även till spannmål, smör och andra mejeriprodukter samt kött. Det har sagts att finländarna överlevde de svåra tiderna tack vare potatis, även om också potatis blev ransonerat. Den värsta nöden var över i slutet av 1940-talet och ransoneringen upphörde stegvis. Kaffe var ett av de sista livsmedel som släpptes fria 1955.

UNDER KRIGEN OCH NÖDÅREN SOM FÖLJDE I DERAS KÖLVATTEN KRÄVDES DET BÅDE UPPFINNINGSRIKEDOM OCH INITIATIVFÖRMÅGA AV FINLÄNDARNA I MATLAGNINGEN

Det man av nödtvång använde sig av i hemmen vid den tiden har i dag blivit riktiga trender. Det rådde brist på allt – livsmedel, energi och bruksvaror. Livsmedlens förvaringsförhållanden var undermåliga och man tvingades lära sig att konservera mat på olika sätt. Saltning var en vanlig konserveringsmetod för bland annat svamp, fisk och kött. Torkning var också vanligt, och utöver fisk och kött torkades även äpplen, rotfrukter och bär. Dagens trend med stadsodling var av nöden påkallad vid den tiden och många stadsbor födde också upp grisar och kaniner. Djuren gav inte enbart kött, utan också skinn och pälsar. Det rådde också stor brist på ved för att värma upp spisarna. Man sparade energi och tog i matlagningen hjälp av hölådor, långkokarens föregångare. Lådan fylldes med hö och kastrullen placerades i lådan bland höet. Följande morgon var maten klar.

Krigsåren har haft stor inverkan på vår matkulturs utveckling. Över 400 000 personer tvingades lämna sina hem på de överlåtna områdena och bosätta sig permanent på andra håll i Finland. Karelarna tog med sig sin matkultur, och den spred sig över hela landet. Långkok i ugn, mjukt bröd, karelsk stek och karelska piroger är fortfarande i dag välkända i hela Finland. Det förekom också skillnader i festtraditionerna. I västra Finland bjöds prästen och andra mer välbärgade gäster först till festbordet, medan man i öst bjöd in äldre gäster först och sedan yngre.

Många smarta knep och metoder som man uppfann under efterkrigstiden har fallit i glömska eller fått ge vika för nya vanor, men en del har blivit trendiga på nytt. I dag hämtar många hemmakockar idéer från matlagningen under nödåren. De sociala medierna fylls av inlägg med foton på surdegsbröd, konserveringstips och svampskördar. Vi får lära oss att laga mat av billiga styckningsdelar och basråvaror och trolla fram rätter som har varit bortglömda i årtionden. Trenden med hemlagat är livskraftig och vi sätter stort värde på hantverksskickligheten – precis som i mormors kök en gång i tiden.